Psykisk ohälsa
Definitioner, kostnader, förekomst, osv., ur både individ- och samhällsperspektiv
Utmattnings-syndrom
Teoretiskt perspektiv blandat med egna erfarenheter.
Arbetsmiljö-arbete
Med stort fokus på hur.
Selene Cortes har en stark förmåga att på ett kunnigt, sakligt och personligt sätt fånga publiken och förmedla en förståelse på djupet kring vad utmattningssyndrom innebär, ge verktyg för att ta hand om sig och visa på vilka åtgärder som är nödvändiga för undvika detta fenomen i vårt samhälle idag.
Pauline Salzer, verksamhetsutvecklare och arrangör, Studieförbundet Vuxenskolan Västmanland
Om mig som föreläsare
Jag har en bred akademisk bakgrund, och har arbetat länge med psykisk ohälsa ifrån ett antal olika perspektiv. Bland annat med specifika särskilt utsatta grupper, suicidprevention och psykosocialt arbetsmiljöarbete. De senaste åren har jag arbetat mycket med stigma och skam och med att hitta angreppssätt och kommunikation om psykisk ohälsa som gör att fler kan känna att det faktiskt också ”handlar om dem” utan att förlora sin stolthet.
Jag får ofta frågan om hur jag orkar jobba med så tunga ämnen som jag gör. Psykisk ohälsa, utmattningssyndrom och självmordsprevention låter förmodligen inte som om det är feststämning varenda dag jag går till jobbet. Ämnena är i sig tunga och fyllda av stigma och skam. För mig finns det dock ett tydligt och övertygat svar på den frågan. – För att det är så hoppfullt!
Man kan åstadkomma så mycket med så lite, och möjligheterna att skapa förändring är oändliga och det är förhållandevis enkelt. Man kan gräva där man står och varenda individ kan göra skillnad genom att se tecken, fånga upp och agera, om man vet vad man skall titta efter och hur man gör. Jag har världens mest roliga och meningsfulla jobb.
Jag föreläser och utbildar om
- Psykisk ohälsa (Generell kunskapsbas; Definitioner, kostnader, förekomst, osv, ur både individ och samhällsperspektiv)
- Utmattningssyndrom
- Psykosocialt arbetsmiljöarbete med stort fokus på hur. Alla arbetsgivare är idag ansvariga för att det finns en god psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatsen. Men många saknar kunskap och verktyg för hur man når dit.
Alla föreläsningar skräddarsys efter samtal med beställare om syfte, mål och bakgrund. Jag använder den personliga erfarenheten som exempel om beställaren vill. Vissa föreläsningar är bara orienterade kring den.
Anlita mig om du vill:
- Höja kunskapsnivån och skapa en gemensam kunskapsplattform om psykisk ohälsa.
- Få en djupare förståelse om utmattningssyndrom baserat på fakta och praktiska erfarenheter.
- Göra ett svårt ämne pratbart och reducera stigma och skam
- Initiera och/eller arbeta med det psykosociala arbetsmiljöarbetet
Ledord:
- Inspiration
- Humor
- Tydligt och konkret
- Hoppfullt
- Görbart
- Igenkänning
- Ärligt
- Icke sentimentalt
- Större perspektiv
Utmattningssyndrom
Det är enkelt att reducera stressproblematik till att individen skall lära sig att säga nej, eller att prioritera annorlunda. Orsakerna till ett utmattningssyndrom är dock mycket mer komplicerade än så.
De flesta av oss vet att vi skall träna ofta, sova ordentligt och äta bra och jag tror personligen inte att det behövs en enda kurs till om det ämnet. Den stora frågan är snarare varför vi inte gör det, trots att alla vet att vi borde. Det är orsakerna till det varför som är viktigare att förstå, och de handlar bland annat om att kunskapen och självinsikten är låg när det kommer till psykisk ohälsa generellt, och det är svårt att veta var gränsen går för när man är ”bara” är väldigt stressad och när man faktiskt är sjuk.
Det är också svårt ibland att vara sjukskriven, för man kanske inte har råd, eller man är rädd för att det kan bli eftergifter på jobbet. Det saknas också fortfarande legitimitet kring utmattningssyndrom (och till psykiska sjukdomar generellt), vilket gör att det många gånger inte tas på så stort allvar till en början, varken av den drabbade individen eller av dess omgivning.
Den typiska utmatningspatienten är dessutom svårhanterlig när det kommer till att backa från något. Den är högpresterande, lojal och beskriver sig själv som någon med hög stresstålighet. Den är svårbevisad att något är på tok, vägrar att misslyckas och har inte tid att vara sjuk. Oavsett hur trötta de är, är det ”inte så farligt” eller så ”blir det bättre imorgon”.
Jag vet allt det, för jag var en av dem, därför pratar jag i extrem klartext. Jag försöker ge vad jag själv hade behövt höra för att öka min benägenhet att se risker, ta ansvar och söka hjälp tidigare, inte skämmas så mycket och för att faktiskt ta det på allvar.
Syftet med mina föreläsningar är att ge konkreta fakta av vad ett utmattningssyndrom är, hur det drabbar individen och vilka långtgående konsekvenser det kan få. Man får såväl teori som kött och blod.
Psykisk ohälsa
Det finns förmodligen inte en enda som idag inte hört begreppet psykisk ohälsa, eller utmattningssyndrom. Det är däremot få som har klara och tydliga definitioner på dem. Idag är psykisk ohälsa den främsta orsaken till långtidssjukskrivningar, och bland dessa utgör utmattningssyndrom en stor del. Det är något de flesta kommer i kontakt med ofta. Det går fort att säga att det kan innebära långtgående konsekvenser för den drabbade, men vad betyder det egentligen? Psykisk ohälsa är stigmatiserat och skamfyllt, vilket är grunden till att problematiken ser ut som den gör. Fråga omkring dig vem som är drabbad av psykisk ohälsa och ingen räcker upp handen. Vem vill bli sedd som ett offer? Ingen såklart, det är därför vi fortsätter att tiga. Men hur skall vi kunna vara bekväma med att berätta hur vi mår när vi vet att det kan ligga oss i fatet? Och hur skall vi kunna vara trygga i att ta upp och fråga kring hur andra mår om vi aldrig har övat oss och inte vet var vi skall börja? För mig finns det bara en början. -Kunskap.
Psykosocial arbetsmiljö
För att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö behöver man etablera en kultur som är baserad på öppenhet, där psykisk ohälsa inte är skamfyllt eller stigmatiserat. Är inte de förutsättningarna på plats är det svårt att komma vidare. Kan jag berätta för min chef att jag mår dåligt fastän jag inte är fast anställd, eller om vi skall ha lönesamtal nästa vecka, utan att vara rädd för att riskera eftergifter? Vad behöver ha hänt på en arbetsplats för att det samtalet skall kunna vara möjligt? Jag arbetar med det praktiska huret. Hur lägger man grunden till en sådan kultur, hur får man hela arbetsgruppen delaktiga i den processen och hur implementerar man det i den praktiska verksamheten som en självklar del, -varje dag och som bärs av alla på arbetsplatsen.
Patient, anhörig-och föräldraskap
Jag har även föreläst mycket ur patientperspektiv och om anhörig- och föräldraskap.